En riskmatris med osäkra siffror behöver kompletteras med en tydlig beskrivning av underlaget och det ni inte vet. Siffran kan hjälpa er att ordna diskussionen, men avgör inte ensam hur risken ska hanteras. Arbetsgivaren behöver en skriftlig riskbedömning som visar riskerna och om de är allvarliga.
Riskmatrisen är ett verktyg för bedömningen
En riskmatris brukar kombinera en bedömning av sannolikhet med en bedömning av konsekvens. Skalorna kan vara utformade på olika sätt. AFS 2023:1 kräver inte en särskild färgskala eller en viss matematisk modell. Den föreskrivna dokumentationen ska visa vilka riskerna är och om de är allvarliga.
En metod blir därför inte tillräcklig bara genom att den ger ett tal. Läsaren behöver förstå vilket arbetsmoment bedömningen gäller, vilka som berörs och vilka följder som kan uppstå. Om detta saknas kan två personer tolka samma poäng på helt olika sätt.
Skilj observationer från antaganden
Anteckna vad ni faktiskt undersöker: ett arbetsflöde, återkommande situationer eller en viss arbetsmiljöfaktor. Ange sedan vilka delar av bedömningen som bygger på antaganden. Skriv exempelvis att förekomsten under ett visst arbetspass ännu inte är undersökt, i stället för att låta en gissning framstå som mätdata.
Att ett olycksfall inte har inträffat är inte ett säkert mått på låg risk. Underlaget kan vara begränsat och en allvarlig händelse ovanlig. På motsvarande sätt behöver en rapporterad händelse förstås i sitt sammanhang. Dra inte långtgående slutsatser från enstaka uppgifter utan att undersöka arbetsförhållandena.
- Vilken situation gäller bedömningen?
- Vad kan hända och vilka följder är möjliga?
- Vilka uppgifter stöder sannolikhetsbedömningen?
- Vilka arbetstider eller grupper saknas i underlaget?
- Vilken kunskap behöver ni komplettera med?
Pröva om olika poäng betyder olika underlag
Om medarbetare och chef sätter olika värden behöver ni undersöka varför. Den ena kan tänka på ett vanligt arbetsmoment, den andra på ett ovanligt men allvarligt förlopp. Att ta medelvärdet av två siffror förklarar inte denna skillnad. Beskriv situationerna innan ni bestämmer hur bedömningen ska sammanfattas.
Ett exempel: en chef bedömer störningar utifrån ett lugnt förmiddagspass, medan en medarbetare tänker på återkommande avbrott under en annan tid. Båda behöver beskriva förutsättningarna. Därefter kan ni undersöka om det är samma risk under olika villkor eller två frågor som behöver bedömas var för sig.
Komplettera där osäkerheten påverkar beslutet
Välj nästa undersökning efter kunskapsluckan. Det kan behövas en observation, samtal med berörda eller särskild sakkunnig bedömning. Om den egna kompetensen inte räcker ska arbetsgivaren anlita företagshälsovård eller motsvarande hjälp utifrån. Ett mer detaljerat kalkylblad ersätter inte sådan kompetens.
För digitala arbetsflöden kan du läsa om att undersöka hur ett nytt digitalt system förändrar arbetet. Det ger exempel på frågor om arbetsförutsättningar som behöver beskrivas innan resultatet sammanfattas i en skala.
Låt riskerna styra åtgärderna
Bestäm vilka åtgärder som behövs utifrån den dokumenterade bedömningen. Osäkerhet är inte ett automatiskt skäl att vänta med åtgärder mot en redan känd risk. Arbetsgivaren ska genomföra nödvändiga åtgärder omedelbart eller så snart det är praktiskt möjligt. Genomförda åtgärder ska sedan kontrolleras.
Förklara för arbetsgruppen hur ni använder matrisen och vad färgerna betyder i ert arbetssätt. Om ni behöver en gemensam grund om riskbedömning och samverkan finns BAM i olika utbildningsformer. Den konkreta bedömningen behöver fortfarande baseras på verksamhetens verkliga förhållanden.
Vanlig fråga: måste vi alltid ange en poäng?
AFS 2023:1 föreskriver inte en generell numerisk poäng. Verksamhetens metod kan ändå innehålla en skala. Använd den konsekvent och förklara underlaget. Andra regler kan ställa särskilda krav för ett visst riskområde, så kontrollera också vilket regelverk som gäller för arbetet ni bedömer.
Om ni byter skala mellan två bedömningar behöver även den skillnaden framgå. En förändrad poäng visar annars inte säkert att arbetsmiljön har förbättrats. Jämför arbetsförhållandena och förklara hur modellen används innan ni tolkar talens utveckling.
Källor och avsändare
Regelkälla: Arbetsmiljöverkets AFS 2023:1, gällande digital lydelse, kontrollerad 10 oktober 2026. Checklistor och exempel är redaktionella förslag. Webbplatsen drivs av AB Kompetensutveckla i Sundsvall.
Bild: Vitaly Gariev/Unsplash. Används enligt Unsplashs licens.